Peter LeMarc - Brudbuketten Lyrics
Jag satt p tget sderut, i eftermiddagssol,fll jag i smn eller var jag kanske vaken nr jag reste mej frn min stolJag klev av vid en de tgperrong i en frmmande stad,sanden ven ver gatorna, hr fanns bara jagSolen svedde pannan min, jag sg ett skjul nere vid n,ett fnster gapade ppet dr, jag hrde rster inifrnS ppnades drren, en karl steg ut, var han en prst eller predikant,hans ansikte var formlst, hans ena ga blanktJag frgade var jag var, han sa, du r dd sen mnga rDu har ditt namn p ett kors i en stor svart skog, dit ingen lngre grHan sa, jag har fljt dej lnge nu, jag har vntat dej vnnen min,jag hann inte tnka ngonting innan han hastigt drog mej inDrinne stod ett flickebarn, med brudbukett i hand,vita liljor och ringblommor i ett sotsvart sidenbandHon hll sin andra hand ver brstet, hrt knuten som en stenSom ville hon slita hjrtat ur kroppen, som om allting redan var fr sentJag sa, du mste ge dej av, hon sg p mej och sa,har du glmt mej, vet du inte att, jag, jag r ditt barnMannen sa, hr p, livet frsiggr, det r bara att flyta medFr du kan aldrig vlja ditt de, nej, det r bara s det rJag svarade, kanske r det jag som r galen, men mitt hjrta knner rtt frn fel,och det r upp till mej att vlja, det r inte enbart slumpens spelHan skrattade och sa, det r en sanning som r svr att sklja ner,och dom flesta kan aldrig svlja den, s vem behver ditt hjrta numerBehll du din naiva tro p mnniskan men,innan du gr vill jag du ska veta att vi mts rtt snart igenJag ppnade mina gon, och tget stod d stillOch med ens blev jag rdd fr sjlva vetskapen,om att jag lever och finns till
